matildaemmabengtsson.blogg.se - En tung dag med mycket tankar och funderingar

En tung dag med mycket tankar och funderingar

Publicerat 2014-05-19 17:01:41 i Allmänt

17 april tog vi en tucktuck till Toul Sleng (S-21) och Choueng Ek, även kallad The Killing Field. Detta är två hemska platser där människor mellan år 1975-1979 hölls som fångar, torterades och avrättades. Det var Pol Pot och de Röda Kmererna som satt på tronen. Närmare sagt började allt 17 april 1975 när Pol Pot och de Röda Kmererna marscherade in i Phnom Penh...

Toul Sleng eller S-21 som det även kallas var från början en högstadieskola men som år 1975 gjordes om till ett fängelse och tortyrcenter när Pol Pot kom till makten.

Pol Pot var ledare för Röda Kmererena i Kambodja. Han lurade alla människor i Phnom Penh att amerikanerna skulle bomba staden på så sätt lyckades Pol Pot tömma staden på dess invånare. Han ville få ut alla att bo på landet. Han ville att alla skulle tillhöra ett kollektiv och alla pengar avskaffades. Syftet var att skapa ett självförsörjande land där befolkningen brukade jorden. Pol Pot satt på makten i Kambodja från år 1975-1979, under denna tid iscensatte han folkmord, han lät människor dö av svält, tvångsarbete, sjukdomar och av avrättningar. Målet med fängelset var att få fram bekännelser och alla medel var tillåtna.

När människorna kom hit till Toul Sleng hade de ingen aning om vad som skulle ske, när de kom hit blev de fotograferade och allt blev noggrant dokumenterat. Varje enskild individid fick skriva på ett dokument som de röda khemerena hade skrivit, detta var deras ord, inte offrens. När de skrev på detta bekände de att de var dåliga människor, att de hade en viss åsikt om politik, de kunde stå att man begått ett brott. När de skrivit på detta fick de en anledning till att bestraffa dessa oskyldiga människor. Män, kvinnor, barn och till och med spädbarn blev sedan inkastade i fängelsecellarna. Än idag finns tortyrredskapen kvar som användes, långa järnrör med öglor där man låste fast fångarnas fötter och la dem i långa rader på golvet. Det finns fängelseceller kvar idag, det finns intorkat blod kvar i nästan varje cell.

På den sista bilden ser ni en säng och ovanför finns en tavla. På den tavlan ser ni hur fången som bodde här hittades död.

Det finns bilder uppsatta på hur människorna hittats döda i sina celler. Här finns idag så många för och efterbilder på de människor som var offer här, bilder på när de tog sitt första steg in i fängelset och en bild när de låg döda. Fruktansvärt!

Området omges av en stor mur med rostig taggtråd, fönstrena är försedda med galler. Taggtråd sattes upp runt balkongerna för att förhindra alla de kvinnor som ville hoppa ut från balkongen och hellre möta döden på det sättet. De orkade inte med tortyren och förnedringarna de utsattes för. Taggtråden finns kvar än idag.

Bilden längst ner visar två tortyrredskap, en ställning där fångarna hängdes upp. Urnor var fyllda med iskallt vatten där de försökte dränka dem.

Fångarna satt här mellan 2-4 månader. 1700 personer kom till Toul Sleng - 7 överlevde.

Det finns 14 gravar vid fängelset, det var de sista personerna som satt fängslade här.

En del människor fick sin död på Toul Sleng fängelse men andra fick fortsätta. De blev inlastade i stora lastbilar, i början kom det cirka 30 personer i varje lastbil cirka två gånger om dagen, men de sista åren lastade de in så många människor de kunde i lastbilarna till Choueng Ek. Hit kom minst 300 per dag tillslut. Alla hade ögonbindlar på sig och de hade ingen aning om vad som skulle ske. De fördes ut till Choueng Ek, The Killing Fields.

Det var här de skulle få sin avrättning. Detta är en plats som kallas för Dödens fält. Det finns närmare 300 sådana platser i Kambodja där Röda Khmererena slaktade sitt eget folk, Choung Ek som vi besökt idag är den mest kända. När vi kom dit fick vi varsin ljudbok på svenska, så fick man gå runt och lyssna på berättelser om alla platser och allt hemskt som har hänt här. Idag är Choueng Ek en ganska vacker plats, med mycket träd, blommor, fåglar och fjärilar. Man kan ej tänka sig att det har hänt så mycket hemska saker här, innan man kollar ner på marken och runt omkring sig. Här finns också ett minnesmonument för alla de som mördades. Inne i detta minnesnonument finns det 17 våningar (17 symboliserar den 17 april 1975 då Pol Pot tog makten) där det finns skallar, kläder och tortyrredskap som har de hade.

Under Pol Pot och Röda Kmerernas styre hade man ingen aning om vad som skedde bakom murana. Man trodde bara att det var en vanlig militärbas. Men år 1979 när allt störtade och människor som var urfattiga gick och letade mat och byggmaterial hittade man stora massgravar, lik, skelett och man började sakta inse vad som hade skett här. Här hade män, kvinnor och små barn avrättas och kastas in i stora massgravar. Efter som det var för dyrt med kulor på den här tiden så sköt man ej ihjäl dem, utan man ställde upp dem längs kanten på massgravarna och slog ihjäl dem med yxor och spadar.

Den ena fruktansvärda berättelse avlöser den andra och man går runt där mellan massgravarna och montrar som innehåller kläder som finns kvar från offrena. På sina ställen finns det avspärrningar där benpipor och kläder syns i marken. Eftersom inte alla massgravar är utgrävda så kommer det hela tiden upp kvarlevor som ben, tänder och kläder från marken med jämna mellanrum, oftast efter regnperioden. De berättade att vaktmästaren som jobbar där idag går runt nästan varje månad och hittar nya saker.

I denna box ligger ben och tänder som hittats, och som fortfarande än idag plockas upp med jämna mellanrum.

Här är några bilder från Choueng Ek:

Grenarna som går ut från stammen användes som en kniv för att skära av halsen. De blir sylvassa.

Massgrav med 450 personer

Gravar

När jag lyssnade på bandspelaren vid denna plats högg det till i mitt hjärta. Intill detta träd finns det en stor massgrav. Här begravdes spädbarn. Man tog tag i fötterna och svängde in deras huvud i trädet så att de dog. Hur kan man ha hjärta till att göra sådana hemska saker medans mammorna såg på?! Sjuka människor! Armbanden som hänger på trädet är till minne till varje person.

Pol Pot som satt på makten fick inte ens en dom efter det här. Han flydde landet sen dog han många år efter av ålderdom!

Det har varit en mycket spännande, tung och känslomässig dag. Det är intressant att se men också fruktansvärt. Toul Sleng och Choueng Ek är två platser som har mycket smärta omkring sig, man får en klump i halsen, ett tryck för bröstet och tankarna bara flyger runt i huvudet. Tanken slutar alltid: Hur kunde det bli såhär?

Direktlänk, 2 Kommentarer